When love takes over

Distans..
usch får rysningar jag bara hör det där ordet egentligen..
När sommaren 2008 tog slut så åkte jag hem till sverige som en halv människa och den andra halvan stannade
kvar i turkiet! Jag tror ingen förstår om man inte varit med om det själv hur man känner sig när man landar på svensk mark och man bara känner sig så tom och alldeles död typ.. Den känslan saknar jag iallafall INTE!!l

Planen var att jag skulle åka tillbaka efter två månader till S. Men jag hittade inget jobb
och hade alltså NOLL pengar och de slutade med att vi hamnade i en dålig period
jag va ledsen han va frustrerad och vi kunde inte ändra vår sits.. Men i mars som sagt fick jag äntligen råd
och åka iväg.. så alltså 5 jävla månader ifrån varandra...

men jag blev verkligen bara mer kär när jag var hemma för då kände jag verkligen att
jag inte kunde leva utan den här mannen..-

Distans är så sjukt jobbigt men om man klarar att ha en relation på distans och man fortfarande
är lika kär när man ses igen då är de värt det..

Jobbigaste var nog när jag fick lämna Adana Gravid och nygift
Men det får bli en annan egen historia!!!!

Nu dags att leka med vårt lilla kärleksbarn hehe !!